Forskningsresultat
Snus: forskningsresultat, tolkning och nyhetsrapportering
Jämfört med rökning har hälsoeffekterna av snusning undersökts i relativt liten utsträckning. Största delen av undersökningarna behandlar det torra snuset, som skiljer från skandinaviskt fuktigt snus både till användningssätt och till sammansättning. Fuktigt snus innehåller bl.a. lägre halter nitrosaminer (Osterdahl et al. 2004). Torrt snus kan även användas nasalt. En stor del av forskningen är gjord i Asien, där man tillsätter andra tillsatser än i väst. Samtliga följande undersökningar behandlar fuktigt snus, om inte annat nämns.
Undersökningar som behandlar snusets hälsoeffekter publiceras i allmänhet väldigt selektivt i olika medier. Det kända problemet med tolkning av epidemiologiska undersökningar är dels det att man inte förstår sig på den relativa risken, och dels att man väljer ut de undersökningar som stöder det budskap man vill föra fram. De resultat som inte stöder den synen nämns inte.
Ett ännu mer betydelsefullt problem med tolkning av resultat från undersökningarna är så kallad publiceringsbias: forskarna skickar resultaten för publicering, och tidskrifterna väljer hellre att publicera sådana resultat som är positiva, tydliga, önskade, eller som når över nyhetströskeln (Dickersin 1990). I bakgrunden finns många skäl: å ena sidan är forskare beroende av anslag, som oftast beviljas på basen av hur framgångsrik publiceringsverksamheten är, å andra sidan är utgivarna av vetenskapliga tidskrifter ansvariga för tidskriftens ekonomi, och tidningens rykte och försäljning är beroende av hur intressanta och betydande de publicerade resultaten är. Detta leder till att de negativa resultaten ofta förblir opublicerade, eller så publiceras de i mindre kända tidskrifter. Av detta följer att medierna endast ger ut nyheter gällande undersökningar med positiva, betydande resultat, eller resultat som stöder den allmänna opinionen. Publiceringsbias leder alltså till en snedvridning av resultaten innan de når dagstidningarna, eller andra medier.
I nästa del analyseras de forskningsresultat angående snusets hälsoeffekter som ofta refereras till i olika medier. Denna analys visar att rubriceringen är selektiv, missledande och huvudsakligen felaktig. Publiceringsbias har här inte ens tagits i beaktande, så med stor sannolikhet är betydelsen av forskningsresultaten i verkligheten ännu mindre än vad som framgår av det följande.